honsprangvilse

När man har umgåtts och sovit med en person i fyra dagar blir det helt plötsligt så tomt när man inte gör det längre. Imorse när jag vaknade låg det ingen bredvid mig, min andra hälft hade åkt och jobbat. Jag sover som en gris nu för tiden. Har börjat med öronproppar, Guds bästa uppfinning. Man sover så bra. Speciellt när man är van vid att ha en sjuk pojkvän som snarkar värre än min mormor när han är sjuk, och därmed inte få så mycket sömn. Då funkar öronproppar alldeles utmärkt. Tyvärr sov jag så djupt att jag varken vaknade av hans mobilalarm, eller min väckarklocka. Hoppas han gav mig en puss innan han åkte.

Denna dag hade jag och min styvfar tänk att åka in till Linköping, trängas med folk och spendera 1200 kr på Åhléns. 1200 kr som inte rör min ekonomi ett dyft. Älskar presentkort.

Jag fattade nog aldrig att julen började, för det känns inte som att den är slut. Den är väl egentligen inte slut. Den varar ju ända fram till påska. I helgen är det nyår. Vi har inte bestämt vad vi ska göra än. Inget storslaget dock, det har varken jag eller han lust med. Ska i alla fall bli oerhört skönt att få sova några nätter hos honom, har varit här mycket och då blir det ju inte allt för mycket ensamtid. Och det behöver man ibland, med tanke på att vi inte kan ses jätteofta annars.

Några julbilder då kanske?
   

  
1. Årets julgran hemma hos mor och en liten syster som heter Lina
2. Två små skruttar, Milla och Dante. Milla har plattat hår, vanligtvis har hon dom lockigaste korkskruvar man kan tänka sig.
3. Min käre far.
4. Hälften av julbordet hos pappa.
5. Jag och min älskade bror.
6. Min älskade älskade Erik och min lilla busfia.

Nu ska jag installera ett nytt sims.

Julen är och har nog alltid varit min favorithögtid. Den är bättre än midsommar, påsk, nyår och till och med min födelsedag, då står jag i centrum för mycket. Gillar inte det. Men julen, den är som en liten krispig härlig godisbit som man aldrig vill ska ta slut. Jag har firat jul på samma sätt i princip hela mitt liv, och det är det som är så fantastiskt. Min släkt och min familj är något jag värdesätter högt i mitt liv, och att få spendera julen med dom är ett privilegium som inte alla har. Det är väldigt viktigt för mig.

Förra året firade jag inte jul hemma. Inte ens i Sverige. Jag befann mig på andra sidan Atlanten. I USA är julen så stor och så maffig och så ljus och så...varm. Maten smakar inte likadant, julklapparna uppskattas inte på samma sätt, konsumtionen skjuter i höjden och man blir bländad av alla utomhusdekorationer som folk har på sina hus. För någon, mig, som inte är van vid den sortens jul så blev inte det någon vidare bra jul. Visst fick jag fira min favorithögtid med människor jag älskar, men det var inte hemma hos farmor. Inga svenska köttbullar (det fixade visserligen mormor), ingen julskinka, ingen julmust, inga skumtomtar och inga pepparkakor. Det kändes aldrig riktigt som jul, bara som en liten tillställning. Jag säger inte att jag inte tyckte om det, det var en upplevelse utan dess like och jag hade jätteroligt den månad jag spenderade i USA hos min morbror och hans familj, det var bland det bästa jag gjort i hela mitt liv. Men julen var aldrig densamma. Det var inte min jul.

Och det får mig att tänka lite på hur jävla fast jag är i mina vanor och traditioner. Jag har firat jul på samma sätt i 18 år. Jag har andra vanor också som jag är så inskränkt i att det är läskigt. Det kan vara små saker som sättet jag sminkar mig, hur jag städar eller hur jag målar mina naglar. Svårt att komma på små saker så här. Jag har alltid varit en ensamvarg och haft mina små egenheter och haft mitt egna sätt att göra saker och ting.

Sen kom Erik. Jag vet ingen som har lyckats förändra mitt inskränkta jag på något sätt som han. Och det är jag så tacksam för. Annars hade jag suttit fast där, Gud vet hur länge. Han har fått mig att inse att saker och ting inte alltid måste te sig likadant, jämt och ständigt. Han har fått mig att släppa på min gard och bara vara. Det älskar jag honom för. Denna jul ska jag fira med honom, på samma sätt som jag har firat alla år tidigare, men han ska vara med. Vid vissa tillfällen. Och det är svårt att förklara hur det känns. Men hade det varit för ett år sedan, så hade jag inte ens kommit på tanken på att fira jul med någon annan än mig själv och min familj. Men nu känns det så självklart att han ska vara med. Han är en så stor del av mitt liv. Och jag vågar inte ens tänka på hur det skulle bli om han någon gång lämnade mig, eller jag honom för den delen. Han betyder så otroligt mycket för mig, och har betytt så otroligt mycket för den person jag har kommit att bli den senaste tiden. Och jag är mållös över hur han har lyckats med det, på så kort tid. Men jag är så otroligt kär.

Och jag är så otroligt tacksam.

   
Så här ser jag ut. Fast dom som kommer läsa här vet ju redan det. Hoppas jag. Jag gillar svartvita bilder.

Jag tänker göra en lång beskrivning av mig själv. Känns ganska onödigt eftersom inte hela världen kommer läsa. Men jag känner att det kan vara kul ändå. Enkel, söt och ganska så smart. Sån är jag. En piercing, en tatuering och inte längre något långt svart hår. Sån är jag också. Mitt liv är bättre än vad det någonsin har varit förut. Jag mår bra. Jag har dom bästa av vänner, den bästa av familjer och har hittat killen jag med all säkerhet vill spendera en väldigt lång tid av mitt liv med, kanske till och med hela (jag vet att jag är ung och kär, men jag vet det i alla fall). Har aldrig i hela mitt liv varit så här säker.

Vad tycker jag om? Godis, mat och sånt som gör mig tjock mot min vilja. Älskar nagellack mer än livet självt, har över 70 st och köper nya hela tiden. Gillar filmer man gråter till, filmer man skrattar till, filmer man inte tänker så mycket till (action) men inte filmer man kissar på sig till (skräckisar). Gillar musik som berör, musik som inte berör men som man kan ösa till, musik som är gammal och musik som är fin. Jag gillar inredning väldigt mycket. Har en bildmapp på datorn där jag lägger in fina inredningsbilder från weheartit. Något jag också gillar är påslakan, att köpa nya alltså. Gillar sådana med blommor på, gärna beiga, mysiga och gulliga. Jag har dåligt självförtroende och tycker ofta att jag är ful, men efter ett par pussar och fina komplimanger glömmer jag bort komplexen och känner väl lite att jag kanske är rätt okej ändå. Vet inte vad jag vill bli när jag blir stor. Vill egentligen bli kriminalvårdare, men är rädd att jag är för rädd. Vill jobba med barn också, jag älskar barn. Lärare i språk har jag alltid velat bli.

Är nog en människa som skulle välja familj framför karriär - även om det också är viktigt för mig. Längtar efter att flytta hemifrån, ut på landet och inreda mitt eget hus, efter att skaffa barn, gifta mig och starta ett eget liv. Tycker om att resa, har varit både här och där. Men aldrig på klassiska turistställen som Thailand eller Magaluf. Vill inte åka dit heller. Mina favoritresemål har varit Paris, London och USA. I USA bor min morbor som jag älskar mer än ord kan beskriva. Min extrapappa. Har varit där tre gånger, senast förra julen. Skulle åkt dit efter studenten och jobbat, men kärleken kom i vägen. Inte mig emot. Gillar förstås solsemestrar också, men är en person som tycker om museum och sevärdheter en aning mer än sand i röven och saltvattentorrt hår. Svär väldigt mycket. Är sämst i världen på att prata känslor och använder konstiga liknelser som ingen förstår. Gråter ofta, när jag blir arg, när jag blir ledsen, när jag diskuterar, när jag är trött.

Jag tycker om att titta på tv och mitt favoritprogram är Grey's Anatomy. Tätt efter det kommer How I Met Your Mother. Har sett samtliga säsonger av båda serierna (håller på att titta på de senaste). Jag är ofta trött på kvällen och går och lägger mig ganska tidigt. Förr tyckte jag om att festa men nu ligger jag hellre hemma med Erik och äter mat, tittar på film och har sex. Ger mycket mer än att supa, dansa, ösa, spy osv. Fast det kan vara kul någon gång ibland. Åtminstone att supa, dansa, ösa. Gillar att baka och laga mat. Är rätt bra på båda. Matlagningsprogram på tv är också roligt. Leila bakar är bäst.

Jag vet inte vad jag ska skriva mer. Mitt liv är perfekt just nu. Och det kan bara bli bättre. Jag har bal, student, ett liv med min fina Erik, en framtid att se fram emot. Positiviteten själv. Förr var det annorlunda. Men jag är så glad över att allt är som det är just nu. Kan inte säga annat.